När marken försvinner under våra fötter

Så given en människa är här på Jorden

Så givna våra älskade är i våra liv.

Så vardagligt deras skratt klingar i våra öron,

och så hemma deras beröring känns.

Deras värme är så skön, och verkar så evig.

Och när det som var givet försvinner,

försvinner en del av oss.

Vår trygghet, vår glädje, vår värme, vår vardag, vår evighet.

Idag tänker jag på de hundratals människor som lider idag. Jag tänker på deras smärta, deras förtvivlan, deras förvirring. Jag kan känna hur deras huvuden känns, totalt tomma och samtidigt så fyllda av tankar, hur dimmigt det känns när de inte kan tänka klart. För marken har försvunnit under deras fötter. Livet som de kände till det har slutat att existera.
De har dömts till ett liv där de tvingas känna saknad, ilska och en rad andra känslor, varje dag.

Jag tänker på vänner och bekanta som mist Simon Linder idag.


Kommentarer
Postat av: Linda Linder

Det finns inte ord till att förklara en sån här sak. manvet onte vad man ska göra eller säga, stämmningen hos alla är så konstig... klumpen i magen när pilsen kom och dödsförklara honom va de värsta jag varit med om.. fy fan. du om någon vet ju hur de känns. ta hand om dig, Kram

2010-08-13 @ 22:55:16
Postat av: Felix

Fint av dig <3

2010-08-13 @ 23:10:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0