Glad midsommar allihopa! Sitter själv hemma en stund, farmor är ute i trädgården. Vi orkade inte följa med resten av gänget som har begett sig bort för att gå tipsrunda, dansa runt midsommarstången eller bara vara sociala. Jag har ingen lust att vara social just nu. Kände liksom inte för att kramas med tusen omtänksamma människor som frågar: Hur är det? Lektion ett i att prata med sörjande människor: Sluta för guds jäkla skull fråga "hur är det?". Säg, jag beklagar. Jag är ledsen. Eller något i den stilen.

Hur som helst, vi är en del av släkten som ska äta gott (och dricka gott) här hemma hos oss. Det blir trevligt. Sen tänker jag och resten av den unga men tillräckligt gamla generationen bege oss till öregrund för festligheter.

Såhär ser jag ut just nu, iklädd endast Jespers tröja (älskar att ta hans tröjor, han får aldrig ha några ifred) och ett par trosor, men ska strax hoppa i den här underbara klänningen och måla naglarna i hong kong, innan resten av armen kommer hem.