Bloggade inte igår, tänker inte blogga idag och kanske heller inte i morgon. Har jobbat och spenderat en del tid på akademiska sjukhuset hos min farfar, för det finns snart ingen tid kvar. Jag är ledsen och trött. Det är orättvist att min farfar ska dö. Det är orättvist att så många jag älskar ska dö. Jag vill inte säga hejdå.

Jag skriver mer snart. Nu ska jag lägga mig och sova, låta Jesper hålla ihop mig som så många gånger. Utan honom skulle jag falla isär.